- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 53. Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912 /
32

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustav Björlins saga.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Är siffran så stor, att man fruktar uppgiva den,
eller är den så liten, att man skäms för den!

Att armén kostar 80 miljoner eller hälften av rikets
årsinkomst (= 160 miljoner) det fingo vi veta på
Rosengrens källare, och att vi ämna erövra nordliga Norge
likaså, fastän det låter som en saga.

I dessa dagar, då sagohjälten från Pultava börjar
uppenbara sig, och junkrarna skramla med pampen,
under det Roosevelt tar fredspriset i Kristiania och
samtidigt mönstrar tyska armén på Tempelhoferfeld,
kan ju frågan vara berättigad om svenska arméns
numerär bara finns på papperet eller om den äger
full verklighet. Gustav Björlin är författare; han har
diktat historiska romaner, även en om Carl XII. Det
kan ju vara möjligt, att han icke förmår klyva sin
personlighet, och giva var och en sitt utan att han
sammanblandar sina fögderier. Men att släppa ut
farliga hemligheter vid frukostbordet, det kan man förlåta
endast en diktare, som inga hemligheter äger. »När
vi äger en armé, så väldigt stor, så böra vi begagna
den,» detta är farliga läror, lika farligt som att rusta
och bygga fästningar i fredstid, även om till
förevändning tages arméns omorganisation. När fransmännen
år 1887 byggde bara provianteringsbaracker på östra
gränsen, frågade tyska rikskanslern vad meningen
var; och när svaret blev näsvist undvikande, voterade
tyska riksdagen Septennatet, och låtsades mobilisera.

Man får icke leka krig i fred.

Då ryssarna år 1859 reste ett Pultavamonument
som var berättigat, så svarade de kvicka svenskarna
med att insamla till ett Carl-XII-monument; och när
inte den kvickheten träffade, så reste de slutligen själva
ett Pultavamonument – på Artillerigården, till minne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/talsvnat/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free