Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Stora priset eller poesi och dramatik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– en akademisk, men en dålig i sin art, även
saknande lyriska skönheter.
Hur kan man då ge högsta betyget? Det är ju
att utfärda falskt intyg, släppa ut falskt mynt i
rörelsen. Hur kan man tillåta sig det, när man har
fordran på att vara en aktad och aktningsvärd
domare? Ty det finns ett objektivt omdöme om
litteraturverk, särskilt om dramat som fordrar en
särskild teknik för att vara ett drama.
Om ett drama intresserar, spänner, är verksamt,
är väl gjort, framställer levande väsen med
individuella olikheter, säger ärligt ifrån i avslutningen, klart
och utan omsvep vad hela denna rebus skall betyda,
då är det ett gott arbete, som förtjänar ett gott betyg,
och då återvisas allt prat om tycke och om smak,
som kunna översättas med godtycke och dålig smak.
Friherrens och doktorns arbete är gymnasistens,
det olevade, det illa observerade, illa studerade, illa
utförda.
Dramat liknar på ett hår skalden Esséns drama
som fick andra priset omkring 1870. Det var
ingenting, och kunde varken läsas eller spelas.
Jag har icke läst friherrens drama med illvilja,
och avunden har icke kunnat vilseleda mitt omdöme,
ty jag kan icke avundas författaren; han äger
nämligen ingen dramatisk talang som kan väcka avund.
Men min rättskänsla – och det är annat – säger
mig att här är ett vanligt moraliskt brott begånget,
icke så mycket vid prisets utdelning, som vid den
åtföljande förkastelsedomen över annan samtida
dramatik. Det finns på stora börssalen den 20 december
mycken ungdom, och där finns svaga själar som
kritiklöst tro varje ord som där säges. Men det är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>