Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Abnorma skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationen kallades till samling, för att lyssna; den
fullständigt omusikaliska sången försågs med musik,
vilken dock utelämnas för att texten skall få träda fram
i hela sin ihåliga glans.
Sverige.
Sverige, Sverige, Sverige (tredje gången!), fosterland,
vår längtans bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna (!), där härar lysts (sts) av brand,
och dåd blev saga, men – med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden.
Är det en sång? En renäss-anssång? Eller:
Soldatsång.
Slå trumman, pojkar! Framåt, gå på!
Hurra för Sverige och kungen!
Hurra för riksdan, där gubbarna stå
och knacka med klubban och hjässorna klå
och hosta och titta i taket, det grå (!),
för de få släppa till pungen.
Skall verkligen den samlade nationen sjunga
denna »skomakarerealism»? Är nationen så idiotiserad,
av konsortiet Pepita, Gigerl och C:o, då må hellre
Åreskutan sjunka i jorden och Nils Linders skugga
uppenbara sig för den falske andeskådaren på
Djursholm, och be honom väcka den nation som hans
sömntorn fått att somna in så djupt. Eller finns ingen
ung svensk, som kan ta opp en ny Svea, lite styvare
dock än de fem »raderna», en ung svensk, som kan
hantera andra instrument än dragklaver och mungiga;
en signaltrumpet som kan samla andra män än
mikrocefalerna vid Operaterrassen och kring stoltare
minnen än Sveriges förstörare och Olof Trätälja?
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
