Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår konstituerande församling och dess regeringsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle vara pliktiga att deras avgivande tro- och
huldhetsed till honom fullgöra och efterkomma»
(Hagman: Grundlagarne: Bih. till
Riksdagsprotokollen 1810 i Örebro. Varav framgår att regenten
även är bunden av andra bestämmelser än
grundlagarnes, t. ex. riksdagsbeslut).
Sverige har alltid varit valrike, och nästan
alltid arvrike. Ty under valriket, intill Gustav I: s
arvförening 1544, var det sed att kronan behölls i
ätten.
Karl IX blev vald, ehuru Johan III: s son
Johan var arvsberättigad, men avsade sig.
Gustav II Adolf blev vald, då hertig Johan
ånyo avsade sig.
Karl X blev vald, men på Kristinas yrkande.
Ulrika Eleonora blev vald, och »erkände, att
varken hon eller någon annan ägde arvsrätten».
Fredrik I blev vald, då han icke ägde
arvsrätt, och Ulrika Eleonora icke ägde rätt att
bestämma om tronföljden.
Adolf Fredrik blev vald.
Karl XIII hade icke arvsrätt, utan blev
antagen på villkor.
Kristian August blev vald.
Bernadotte blev vald.
Sverige är fortfarande valrike, om regerande
ätten dör ut, abdikerar, eller blir avsatt.
»Liksom sin företrädare förpliktigade sig även Adolf
Fredrik att i allo efterkomma de maktägande
ständernas beslut ... samt lämnade åt ständerna själva att
avgöra huruvida konungen kunde anses hava överträtt
sin försäkran, och frikallade dem i sådlant fall från
deras trohetsed.»
(P. O. Bäckström.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
