Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religion och teologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
234 RELIGIÖS RENÄSSANS
enskomma om en gemensam trosbekännelse
för alla de artiklar som äro nödvändiga för saligheten.
Den skulle stödja sig på den heliga skrift samt på den
apostoliska kyrkans och dess första, ekumeniska
mötens symboler och bekännelser, och innehålla icke
allenast vad varje kristen borde erkänna, utan ock för
lärarna framställa den hälsosamma föresyn, enligt
vilken läran skulle föredragas i församlingar och
skolor.» *
Följden av denna vackra tillämpning av
försoningsläran blev den att Matthiæ drogs inför
konsistorium och blev föremål för Odium theologicum,
som är raka motsatsen mot kristlig kärlek. En
annan följd, men mer opåräknad, blev den, att
biskopens lärjunge, drottning Kristina, övergick till
katolicismen, »då alla bekännelser voro lika bra, men
katolicismen för henne, bosatt i katolskt land, mer fördelaktig»
(skriver hon själv). Den fromma biskopen trodde i det
längsta att hans skriftebarn hade för avsikt »att med
påven samråda om åstadkommande av en de kristna
kyrkornas förening», och det är möjligt att Kristina
först menat sådant, ty hon var aldrig ateist eller
kristendomsfientlig.
Det mest allvarliga försöket till försoning var
Leibniz’, som såsom protestant själv korresponderade
med Bossuet, L’Aigle de Meaux, vilken lösgjort den
gallikanska kyrkan från vissa förbindelser till
påvestolen, och i sin Variations des Eglises protestantes
påvisat kristna kyrkans upplösning i
sekter sedan protestanterna för trossatsers skull utträtt ur
moderkyrkan, den heliga allmänneliga. Försöket miss-
* För senare delen kan dock sättas ett stort ?
Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
