Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rövarsynoden i Örebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖVARSYNODEN I ÖREBRO 251
i Guds ord finnes bildliga talesätt: »Johannes är
Elias»; »Klippan var Kristus»; »Jag är vinträdet». Till
samma slags talesätt hör ock: Detta är min lekamen.
Luther medgav, att bildliga talesätt förekomma
i bibeln, men nekade att ifrågavarande uttryck var
ett sådant. (Men utan att ange några skäl!)
Oecolampadius gjorde följande slutledning:
När Kristus sade till kapernaiterna: Köttet är inte
nyttigt, så förkastade han sin kropps lekamliga ätande:
Alltså har han ej velat insätta det vid nattvardens
stiftelse.
Luther: Jag förnekar den andra satsen. Kristus
har ej förkastat allt lekamligt ätande, utan blott ett
grovt ätande, såsom ätandet av ox- och svinkött. (Vad
synes om det beviset?)
Oecolampadius: Det är farligt att tillskriva
materien för mycket.
Luther: Allt vad Gud befallt blir ande och
liv. Om man blott på Herrans befallning upptar ett
halmstrå, så gör man därigenom ett andeligt verk.
Man måste giva akt på vem som talar, ej på vad
han säger. (Så underligt!) Gud talar: I människor,
I maskar, lyssnen! Gud befaller: må hela världen
lyda och vi alla ödmjukt kyssa hans ord.
Z wi n gli kastade sig nu emellan: Själen närer
sig av anden och icke av köttet.
Luther: Det är med munnen man äter
kroppen; själen äter den icke lekamligen.
Zwingli: Kristi kropp är alltså en lekamlig
föda och icke en själaspis.
Luther: Du söker att snärja mig!
Zwingli: Nej, men du motsäger dig själv.
Luther: Om Gud bjöde mig vilda äpplen, åte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
