Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljusets fiender.
»Mörkret där kalla de en
själsnjutning.»
(Swedenborg.)
Den lilla hovpoeten Johan Henrik Kellgren har
fått ett stort namn inom svenska litteraturen. Men
hans egen blygsamhet i brev till en vän försonar
mycket, då han skriver om sig själv: »Det var en
liten man i vår litterära värld; hans talanger voro
små.»
Hur liten han var, framgår av Hammarskölds
meddelande av originalen till Kellgrens mest berömda
versstycken: Mina Löjen (av Elers), Nya Skapelsen
(av Baggesen), Varning till Zemir (av Horatius),
Ljusets Fiender (av Gotter). I detta sista versstycke
Ljusets Fiender angriper snusförnuftet det han icke
förstår: det är Swedenborgs upphöjda läror, och
Kellgren lever och skriver i den villfarelsen, att han är
ljusbringaren och Swedenborg är från mörkret. Hur
mänskor råka i en sådan bakvänd åskådning
förklarar Swedenborg bäst själv.
»Huru himmelens godheter och sanningar i
helvetena vändas till ondskor och falskheter, således till
deras motsatser, kan ses av följande erfarenhet: jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
