- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 53. Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912 /
400

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. A.-T. 16.2 1911

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400 SVERIGES ANOR

Umbrierna, Ombrikoi, Etruskernas föregångare,
sutto vid floden Umbro, även kallad Ambro. Med
Ambro blir jag först förhjälpt till Ambraciaviken i
Hellas, där yEtoler suttit och från vilka ./Etoler jag
ville härleda namnet ^thalia som ön Elba kallades.
Men går jag nu norrut så finner jag senare Ombrines
bosatta omkring Vistulas källor mellan Krakau, som
då hette Carro-dunum, och nuvarande Lemberg. Men
Oinbroner bodde även vid Elbemynningen, som då
blir en förflyttad Ambracia-vik, där Ambork,
Ham-bork, låg, vilken även i äldre tider bar det klassiska
namnet Treue (Treva), som jag skarvade med borg
till Tröjenborg. Treva är ju Trawe(munde), och Trawe
är Drawe, Donaus biflod. Men Elben själv (Älven),
hette Albio och var släkt med Alb-ula, själva Tibern
alias Tevere, som är Trawe(munde). Och staden Treve
(= Hamburg) blir då släkt med Tevere eller Tivoli,
men även med Trevi, det antika Treba, vilket ju
förefaller överraskande. Altona låter dock italienskt,
och Libeck (Lubeck), fordom Liubiec, liknar ju
Le-vico i Rätien (Tyrol), eller Lebiaco i norra
Frankrike, men även Laibach i Krain, som dock hetat
Ljubljana, vilket närmar sig Ljublin i Polen, där
Om-broner bodde.

När folkslag ännu leva på luffarstadiet såsom
Ce-sars Sueber, vilka flyttade en gång om året, och
svävade omkring, så blir resebeskrivningen därefter,
mycket svävande såsom denna min. Professor
Schwe-ren har dock anmärkt (1884) i sin avhandling om
Herodot som geograf, att man på kartan kan följa
spåren av de strykande stammarna, och så har jag
samvetsgrant gjort, även med risk att trötta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/talsvnat/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free