Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Första akten - Scen 15 - Scen 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 TIDIGA 80-TALSDRÄMÉR
DOMHERREN.
Nu är måttet rågat, jag måste stryka det! Det
är den välsignade friden jag stått efter som gjort all
denna ofrid, nu må det vara slut! Han går till pulpeten.
Förlåt, barn, jag har själv stått i skurarne så länge
att jag trodde mig ha rätt att få sitta vid spisen; men
det lär väl knappast vara tillåtet här i världen. Detta
brev, se det, har legat redo länge; nu måste det gå.
Han ropar i dörren: Martin!
Scen l 6.
DE FÖRRE. MARTIN.
Broder Martin, du har ofta sagt mig att ditt liv
intet mera är värt: vidhåller du din mening?
MARTIN.
Jag vidhåller, Ers Nåd!
DOMHERREN.
Du skulle sålunda icke mycket se på, om det
gick åt litet förr?
MARTIN.
För ingen del, Ers Nåd!
DOMHERREN.
Vill du gå med detta brevet till Roma?
MARTIN.
Det är lång väg, är det så, men lika väl ,det
som att sitta i ett förgemak och vänta på döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
