Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Andra akten - Scen 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GILLETS HEMLIGHET 57
JACQUES.
Låt folket skramla, munlädret är deras!
GERHARD.
Riv inte skinnet av gröten, min gosse; och tala
vackert, så får du tala länge.
JACQUES.
Jag vill inte tala länge, men ett sant ord vill jag
ha! Vad har du för avsikter med mig? Vad vill du
mig? Vart vill du föra mig? Varför står du emot
min far? Varför står du emot Sten?
GERHARD.
Tror du, att jag vill dig väl för din skull, Sten
ont för Stens skull och så? Tror du att jag sysslar
med er för Er skull? Kort och gott, efter du tycker
om det: jag föddes ett svagt kräk så att jag icke
kunde gå själv; därför har jag alltid sökt upp stora
djur med starka ryggar och hållit dem i svansen;
jag trodde du var lika stark som du var utan samvete;
men jag misstog mig; därför släpper jag dig, men
min grundsats den håller jag, och den kan jag
uttrycka som så: »min kämpe den som vinner».
JACQUES.
Detta var således din gåta?
GERHARD.
Inte hela!
JACQUES.
Vern tänker du nu hänga efter?
GERHARD.
Den starkare, som jag sa; min kämpe som
vinner, fånen må ha den som tappar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
