Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Andra akten - Upptåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GILLETS HEMLIGHET 67
»God dag, god dag, gamle Hinke! Wie gehts?»
säger Helige Fadren på romerska.
»Schön Gut, lieber Pabst,» säger bispen på
svenska.
»Nåå, hur har ni det däruppe i gamla Uppsala?»
»Tackar nådigst som frågar - som si som så.»
»Det är krassligt? Vasa?»
»Mycket krassligt: svåra tider, gässen äter upp
kornet, så det inte växer något öl.»
»Öl? Låt oss byta om samtalsämne: hur går det
med korkan?»
»Det går nog så bra; vi bygga ända till sju
alnar om året; men det håller inte; det är saltsjötegel,
si, och det håller inte ihop, så vi får lov att lägga öl
i murbruket, för järnet är så dyrt!»
»Hjälper det?»
»Det gör så fånen och inte.»
»Vad har ni för slags folk nu för tiden då?»
säger Fadren.
»Stort och ståtligt folk; tre alnar och två
tumnaglar!»
»Det är nog bra, men vad duger de till?» säger
fadren.
»Har min son lycka, förstånd behöver han inte:
men nu vill jag på allernådigaste befallning lämna en
redovisning på folket.»
»Gå på, du; - men raska undan; jag håller
taffel för kejsarn i dag.»
»Det är inte dålig kost det? - Jo, först ha vi
gamle smedsmästarn Jurgen; han är tre alnar och
en pekfingersnagel, lider av rött hår, och är
godsägare av torrverk; vad han tänker, det vet ingen,
för han säger alltid vad han inte tänker.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
