Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Fjärde akten - Scen 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134 TIDIGA 80-TALSDRAMER
på varje tornspets och gaveltak har den gått i blom
och se där blev en korsblomma. Förstår du än? Eller
jag skall läsa de rader den okände byggmästaren
skrivit på din pergament:
»Du som bygger denna kyrka
lita ej på egen styrka;
bygg på korset: det är Tron!
Det är den som slagit bron
över valvens högsta krön;
det är den som lyfter tornet
och gör själva leran skön,
och den tömmer utur hornet
fruktbarhet och rikedomar
så att själva stenen blommar.
Tron till sist och tron till först
bygger bäst och bygger störst.»
DOMHERREN.
Det var ju enkelt; för enkelt för dig, Jacques,
ty det stora är enkelt och därför skall du icke fatta
det. - Och nu, gesäller! Tag Gillets låda och bränn
upp den, ty den ägde icke hemligheten; tag klockan,
som i avundens och hatets hand blott blev en
ljudande malm; ryck tungan ur dess mun att den aldrig
må sjunga om det som varit; och Välkomman, kasta
den i ån, att strömmen må tvätta av dess fläckar,
sedan den vanhelgats av dryckenskapen! - Jacques!
För din goda hustrus och ditt oskyldiga barns skull
får du vila under detta tak i natt, men i morgon
när solen går upp skall du vara med ditt ur staden,
ty detta hus skall jämnas med jorden, och med ditt
namn skall icke ett barn döpas i detta stift på hundra
år. - Sten! är du ödmjuk än?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
