Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första akten - Scen 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
150 TIDIGA 80-TALSDRAMER
METTA.
Varför ville du inte visa brevet då?
MARGIT.
Det rör dig inte!
Springer upp; går till bordet; stiger upp på detsamma, så att
hon kan se ut genom fönstret.
Jag har inte sett solen på åtta dagar, Metta! Låt
mig stå här en stund! O, så vacker sjön ligger
härnere och speglar de skogbevuxna stränderna och det
vita slottet på andra sidan. Vet du vem som bor
i det slottet, Metta?
METTA.
Det är väl din avlidna moders syster från Skeby
i Östergötland med två styvbarn, som skickar dig
brev!
MARGIT.
Du är en ond ande, Metta!
METTA.
Varför ljuger du för mig?
MARGIT.
Ljuger? Det är det enda sätt en kvinna har att
skydda sig! - O, min riddare, min Flores, om jag
hade ett snöre, skulle jag hissa upp dig i en
blomsterkorg och värma dig i min bädd, jag skulle kyssa
dig tills du dog, jag skulle krama dig i mina armar,
så att du kvävdes.
Metta, i dag komma stora saker att ske! Jag
ser en blåvit fana uppe på slottets tak, vindbryggan
hissas och en slup sättes ut ur slottsgraven!
Hon springer ner från bordet och kastar sig i armarne på
Metta, som hon kysser våldsamt.
Han kommer! Han kommer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
