Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte akten - Scen 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248 TIDIGA 80-TALSDRAMEK
öppet visade era avsikter, då återfick jag tron på
giftermålet; då upphörde jag att tro, det Gud låtit
mitt i livets öken ett paradis stå öppet, oaktat
syndafallet drivit oss ur detsamma, då förstod jag att
giftermålet var en plikt bland många andra plikter,
och att kärleken var en himlens gåva av nåd som
skulle göra den plikten lättare, men icke ensam vara
till för sin skull, ty himlen har icke skickat oss till
jorden för att vi skulle roa oss! Detta har jag insett,
men för sent! Varför har ni ljugit för mig ända
sedan min barndom och sagt att livet var en
lustgård, där kärlekens rosor utan törnen evigt skulle
blomstra? Varför har ni ljugit och sagt, att vi voro
änglar, vilka ni endast ville dyrka på avstånd och
som ni likväl endast väntar på att få rycka ner och
trampa? Varför sade ni icke, att jorden var en
jämmerdal, att kärleken var ett ljuvt bedrägeri, att
giftermålet var en tung plikt, att vi svaga kvinnor
voro barnaföderskor och att männen voro arbetare,
som i sitt anletes svett skulle skaffa bröd åt barnet
och barnaföderskan? Om ni sagt detta, då skulle vi
nu ha böjt oss under ödet, ty vi hade inte väntat
bättre.
FOGATEN.
Det där ha ju prästerna sagt varenda dag;
varför tror man icke vad de säga?
MARGIT.
Prästerna ha sagt det varenda dag! Nu ljög
ni icke! - Jag kommer åter att tro på prästerna.
Går åt vänster.
FOGATEN.
Margit! Ett ord! Vart går du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
