Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte akten - Changemang - Scen 1 - Scen 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERR BENGTS HUSTRU 259
»Förbannad vare jorden för din skull!» Det var
kvinnans skull! Och ändå är det hon som ger vårt
liv dess välsignelse! - Om hon kom tillbaka till mig
aldrig så usel och skämd, skulle jag ändå falla ner
på mina knän och tacka henne, bara för att hon kom!
Vad var det? - Det hörs någon i lilla trappan!
Stiger upp och öppnar en tapetdörr till höger.
Det suckar som om någon levande vore där!
Ut; strax in igen med MARGIT, som han bär på sina armar
och lägger på en bänk.
Scen 2.
DE FÖRRE. MARGIT. AMMAN vaknar.
BENGT ställer timglaset på bordet.
Margit! Sovande i trappan, med ett halvrunnet
timglas - dödens sinnebild!
På knä och håller henne i sina armar.
Margit, havets pärla, vita midsommarsblomster,
vakna om det är sömnen som överfallit dig. Kom
tillbaka till livet, om det är döden som slagit dig!
MARGIT vaknar.
Var är jag? Vem är där? - Ah! - Min
riddare! Håll mig kvar i dina armar, ty vågorna vilja
föra mig bort, ut på de mörka djupen.
BENGT.
Margit! Jag har dig ju i mina armar åter; vem
skall kunna taga dig ifrån mig, när du inte själv
vill det?
MARGIT.
Jo, det finns en, som är starkare än dina armar!
Döden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
