Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycko-Pers resa. Sagospel i fem akter - Andra akten - Scen 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LYCKO-PERS RESA 311
PER.
Vänskapen är som månen.
VÄNINNAN. VÄNNERNA.
Bravo! Bravo!
PER.
Ty den lånar sitt guld ...
VÄNINNAN, VÄNNERNA se på varandra.
PER.
Av solen! Och den förmörkas när solen går
bort. Icke sant?
VÄNINNAN. VÄNNERNA surt.
Mycket bra sagt!
PER.
Men vänskapen är en brasa, den måste
underhållas om den skall fortfara att brinna! I haven
givit mig eder vänskap, vad har jag att giva eder?
VÄNINNAN och VÄNNERNA se sig omkring.
PER.
I sen på mitt guld. Ack, det är bara mull mot
eder vänskap!
VÄNINNAN försiktigt.
Men man skall icke förakta det jordiska därför,
att det ojordiska finnes.
VÄNNERNA.
Utmärkt sagt!
PER.
Nåväl, jag vill belöna eder trohet! - Se här -
allt detta guld giver jag er!
VÄNINNAN och VÄNNERNA..
Å!
Störta över bordservisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
