Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycko-Pers resa. Sagospel i fem akter - Tredje akten - Scen 2 - Scen 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
326 TIDIGA 80-TALSDRAMER
LIKTORNSOPERATÖREN.
Ja, det kan du göra, som står i karpus, jag går
hem och äter frukost.
Kastar kransen på statyns sockel, slår upp kapuschongen
och springer.
VAGNMAKAREN.
Det är sista gången, jag lånar mig till sådant
här spektakel. Adjö!
Går.
Scen 3.
SKOMAKAREN ensam.
SKOMAKAREN.
Nu går jag till borgmästaren, så får jag en glögg.
Men jag skall hålla mitt tal först för gubben här
uppe, så får jag bättre samvete. Talar till statyen.
Du tror, du gamla Schulze, att det är för din skull
vi sjunger, för din skull vi håller tal; kan du inte
begripa, att det är för vår skull; vi behöva en stor
man, för att skjuta fram, när vi befinnas vara för
små, vi behöva dina ord att citera, när ingen tror
våra egna; vår lilla stad behövde en staty för att
bli en stor stad, dina förfallna släktingar behövde
din staty för att de skulle kunna reda sig och få
sysslor här i denna .krångliga världen - och därför,
ser du, står du nu så högt uppe över oss, din för
detta nolla! Nu har du hört ett sant ord, din
stackare, det första och det sista kanske du fått höra
- (skrämd) det måtte väl ingen ha lyssnat på vad
jag sa’? Ha, där kommer släktingen till den store
mannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
