Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycko-Pers resa. Sagospel i fem akter - Tredje akten - Scen 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYCKO-PERS RESA 329
SKOMAKAREN.
Men det är ju ganska klokt!
SLÄKTINGEN skrattar bittert.
Klokt! Ja klokt! - Hur skall det till exempel,
för att bara tala om ert yrke, hur skall det gå med
det härliga skomakaryrket när människorna icke mera
slita några skor?
SKOMAKAREN.
Vad, vad säger ni! - Förlåt mig, min vän! Ni
har rätt! Jag vill icke tänka på mitt ringa yrke,
men jag tänker på alla de stackars olyckliga arbetare,
som skola mista sitt bröd, och på deras fattiga hustrur
och barn!
HANS
gör grimaser i fönstret för sig själv.
Stackars olyckliga arbetare!
SLÄKTINGEN.
Sen I, sen I! Pekar på statyen. Han var de fattiges
vän, han! Och han var en man, som visste vad han
gjorde!
SKOMAKAREN.
Ni kan vara så viss på, att både vagnmakaren
och liktornsoperatören skola dela min mening!
SLÄKTINGEN.
Är jag säker på det?
SKOMAKAREN.
I liv och död!
SLÄKTINGEN.
Lyckligt det folk, som vördar sina store män!
Springer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
