Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 1. Rädd och hungrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 TJÄNSTEKVINNANS SON
alltid flydde för att få mildhet och tröst, men så
sällan rättvisa.
- Söta pappa förlåt, säger han med hårdbitna,
ljugande läppar.
Och så smyger han ut i köket till Lovisa,
barnpigan, som brukade kamma och tvätta honom, och i
hennes förkläde gråter han ut.
- Vad har Johan gjort? frågar hon deltagande.
- Ingenting! svarar han. Jag har inte gjort det.
Mamma kommer ut.
- Vad säger Johan? frågar hon Lovisa.
- Han säger att han inte gjort det.
- Nekar han ändå!
Och nu införes Johan igen att torteras till
bekännelse av det han aldrig begått.
Och nu bekänner han det han aldrig begått.
Härliga, sedliga institution, heliga familj,
oantastliga, gudomliga instiftelse, som skall uppfostra
medborgare till sanning och dygd! Du dygdernas
påstådda hem, där oskyldiga barn torteras till sin första
lögn, där viljekraften smulas sönder av despoti, där
självkänslan dödas av trångbodda egoismer. Familj,
du är alla sociala lasters hem, alla bekväma kvinnors
försörjningsanstalt, familjeförsörjarens ankarsmedja,
och barnens helvete!
Efter den dagen levde Johan i evig oro. Icke
modren, icke Lovisa, ännu mindre bröderna och minst
fadren vågar han hylla sig till. Fiender överallt.
Gud kände han icke än, annat än genom »Gud som
haver». Han var ateist som barnet är, men i mörkret
anade han såsom vilden och djuret onda andar.
Vem drack ur vinet? frågade han sig. Vem var
den skyldige, som han led för? Nya intryck, nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
