Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 3. Borta ifrån hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄNSTEKVINNANS SON 49
dra på täcket. Stora bror sträcker ut sig ogenerat,
men Johan protesterar mot övergreppet. De sparkas
och Johan blir slagen. Han gråter genast. Äldsta
bror sover redan.
Nu hörs en röst från en vrå djupt nere vid golvet.
- Ligg stilla, pojkdjävlar, och slåss inte.
- Vad säger du för slag? svarar bror, som är en
djärv pojke.
Basrösten svarar:
- Vad jag säger? Jag säger att han inte ska
vara kitslig mot den lilla!
- Angår det dig, det?
- Ja det angår mig. Kom hit han, ska jag klå
honom.
- Klå? Du?
Bror stiger upp i skjortan. Basen möter på
golvet. Det är en liten fyrkantig pjäs med breda axlar,
det är allt vad man kan se. Många åskådare sitta
upp i sängarne.
De slåss och stora bror får smörj.
- Nej slå honom inte; slå honom inte.
Lilla bror kastar sig emellan. Han kunde aldrig
se någon av sitt blod få stryk eller lida, utan att känna
det i sina nerver. Åter hans osjälvständighet, de
olösliga blodsbanden, navelsträngen, som aldrig kunde
klippas, men endast gnagas av.
Så blir det tyst och så faller sömnen på, den
medvetslösa, som lär likna döden och som därför lockat så
många till förtidig vila.
Nu börjar ett nytt litet liv för sig. Uppfostran
utan föräldrar, ty barnet är ute i världen bland
främmande mänskor. Han är rädd och undviker
omsorgsfullt alla anmärkningar. Angriper ingen, men för-
4. - Strindberg, Tjänstekvinnans son. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
