- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
93

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 5. Med överklassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TJÄNSTEKVINNANS SON 93

unga flickor och sydde i den sjuka dagern, som föll
genom de vita lakanen, och de talade halvhögt. Det
var mystiskt, och sorgen fick ett helt följe av
ovanliga förnimmelser. Aldrig hade gossen varit
föremål för så mycket deltagande, och aldrig hade han
känt så många varma händer, hört så många
vänliga ord.

Om söndagen läste fadren en predikan av Wallin
över texten: Vår vän är icke död, men han sover.
Med vilken oerhörd förtröstan tog han icke dessa
ord bokstavligen och hur visste han icke att riva
upp såren och på samma gång läka dem! Hon är icke
död, men hon sover, upprepade han glatt. Modren
sov nog därinne i det kalla förmaket, och ingen
väntade väl att se henne vakna.

Det led mot begravningen. Gravplats var köpt.
Svägerskan satt med och sydde. Hon sydde och
sydde, den gamla modren till sju medellösa barn, den
förr rika borgarmodren, sydde åt barnen i det
äktenskap, som brodren förbannat. Så steg hon upp och
bad att få tala vid sin svåger. Hon viskar vid honom
i ett hörn av salen. De båda gamla falla i varandras
armar och gråta. Fadren tillkännager att modren
skulle få begravas i farbrors grav. Farbrors grav
var ett mycket beundrat monument på Nya kyrkogården,
som bestod av en järnkolonn med en urna på.
De fattade därför att en ära var vederfaren
modren, men de förstodo ej att ett brödrahat därmed
var slocknat, att upprättelse var efter döden skänkt
en god och plikttrogen kvinna, som varit ringaktad
därför att hon blev mor, innan hon fick titeln fru.

Det strålade nu av försoning och frid, och man
överbjöd varann i vänligheter. Man sökte varandras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free