Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans son - 7. Första kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
142 TJÄNSTEKVINNANS SON
sig vara bättre än andra människor (1) och rättfärdiga
inför Den Heliges ögon. Men det är just dessa
fariséer, som uppfyllda av egenkärlek tro sig förtjäna
den eviga saligheten genom sina gärningar. Vad äro
dock våra gärningar inför den helige Guden?
Synder och ingenting annat än synder. Dessa
människor, som tro sig rättfärdiga, hava den största
svårighet att omvända sig, emedan de icke anse sig
ha behov av någon medlare, då de själva vilja vinna
himlen genom sina gärningar. En »gammal syndare»
däremot, han kan, efter att ha blivit väckt, finna sig
dålig och känna behovet av en frälsare. (2) Den sanna
lyckan består i »att hava frid med Gud i sitt
hjärta genom medlaren Jesus Kristus».
Man kan icke finna denna frid förrän man insett sig
vara den största av alla syndare och därpå flyr till sin
frälsare för att i honom finna återlösning. Vad vi
äro dåraktiga, som stöta ifrån oss lyckan. Vi veta
alla var den står att finna, men i stället för att söka
den, söka vi olyckan under föregivande att vi söka
lyckan.
*
Härunder skrev väninnan: Mycket bra skrivet.
- Det var också sina egna tankar eller ord
åtminstone, som hon läst.
*
Tvivel gnagde honom emellanåt och han
rannsakade sina innersta njurar. Sålunda skrev han över
ett självvalt ämne.
1) Detta är mycket roligt sagt!
2) Farliga läror! Detta är ju direkt uppmaning till last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
