Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 1. I förgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JÄSNINGSTIDEN 235
Johans. Varför skulle han då hata honom? Och
då logo de tillsammans åt sin ungdoms oförstånd.
De kunde le då, ty Johan var vid tillfället vad man
kallar »uppe», eljes skulle åtminstone icke Johan ha
lett.
»Stig upp du, så får jag sätta mig», har man
mera elakt än upplysande formulerat underklassens
strävan i våra dagar. Men man har misstagit sig.
Förr slets man, för att knuffa sig upp till de andra;
nu vill man ha ner de andra, för att slippa göra
sig omak att kravla upp, där intet upp finnes. -
»Maka åt dig du, så få vi sitta båda», skulle det
nu rättvisligen heta. Man har sagt att de, som nu
äro uppe, ha kommit dit av nödvändighet och skulle
sitta där under alla förhållanden; att tävlan är fri;
att var och en kan komma sig upp; och att samma
kapplöpning skulle börja om igen under nya
förhållanden. Gott, låt oss då börja om kapplöpningen,
men kom hit och ställ dig här nere, där jag står,
säger underklassen, så få vi se. Du har nu
försprång med privilegier och kapital, och så skola vi
vägas med vagnsele eller engelsk ridsadel efter nyare
tiders fordringar. Att du har kommit före, det beror
på att du,fuskat! Löpningen är därför förklarad
ogiltig, och vi börja om igen; såvida vi icke komma
överens om att lägga bort hela löpningen, såsom
varande en antikverad sport från flydda tider!
Fritz hade en annan synpunkt på saken. Han
ville icke bita dem i rocken, de däruppe, utan han
ville annoblera sig och stiga upp till dem, likna dem.
Han började läspa och gjorde eleganta gester med
handen, hälsade som en minister och gjorde kast med
huvudet, som om han haft räntor. Men han aktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
