- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 18. Tjänstekvinnans son. Del 1 /
348

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 8. Förbundet Runa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

348 TJÄNSTEKVINNANS SON

av personligheten. Boström har vuxit ur Kant och
Hegel, vattnats av Biberg och Qrubbe och slutligen
skjutit några tämligen självständiga skott. Det är allt!
Själva grundtanken tyckes han ha fatt ur Krauses
Panentheismus, ett försök att jämka den
Kant-Fichteska och den Schelling-Hegelska filosofien, vilken
eklekticism redan Orubbe var beskylld för. Boström
studerade först teologi, och det är den, som tyckes
binda hans ande, när han skriver den spekulativa
teologien. Sin sedelära fick han eller tog han från
Kant. Att kalla Boström en originell filosof är
bygdpatriotism. Hans inflytande sträckte sig icke utom
Sveriges gränser och räcker icke där längre än till
sextiotalets utgång. Hans statslära var redan bliven
arkeologi efter 1865, då studenter ännu, av vördnad
för läraren, fingo i tentamen förklara, enligt
läroboken, att fyrståndsrepresentationen var den enda
förnuftiga, vilket sedermera ströks på kollegierna.
Huru kom Boström på en sådan idé? Vågar man
sluta av sådana tillfälliga omständigheter som att han,
en fattig mans son från Norrland, kom i en för nära
beröring med Carl Johan och hovet, i sin egenskap
av prinsarnes lärare? Kunde filosofen undgå allas
öde, att i vissa avseenden generalisera sina
enskilda tycken eller gängse hävdvunna föreställningar?
Troligen icke. Boström var såsom idealist subjektiv,
så subjektiv, att han förnekade verkligheten en
självständig existens, då han förklarade att »vara är att
förnimmas» (av människan). Fenomenvärlden
existerade sålunda endast i och genom vårt förnimmande
av densamma. Felslutet förbisågs, och det var dubbelt.
Systemet börjar nämligen och utgår från en obevisad
sats (petitio principii) och skulle väl rättas till detta:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:31:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson1/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free