Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 8. Förbundet Runa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
356 TJÄNSTEKVINNANS SON
Brand gav honom tro på ett samvete, renare än det
uppfostran givit honom, och en rätt, som var högre
än rätten. Och han behövde denna järnstång i sin
svaga rygg, ty han hade långa perioder, då han
stötvis av humanitet gav sig själv orätt och den
först-kommande rätt, varför han också var mycket lätt
att narra. Brand var den siste kristne, som föll för
ett gammalt ideal, därför kunde han icke bli mönster
för den, som kände en dunkel upprorslusta mot alla
gamla ideal. Stycket förblir en vacker växt, som icke
har någon rot i tiden och därför hör till herbariet.
Så kom »Peer Gynt». Den är mera dunkel än
djup och har sitt värde som motgift mot den nationella
självkärleken. Att icke Ibsen blev landsförvisad eller
förföljd efter att ha sagt det stolta norska folket
sådana beska saker, visar att man i Norge förde
striden mera lojalt än sedan på andra sidan
Seve-berget.
»Kärlekens komedi» verkade »otäck». Han
förnekade kärleken och visade äktenskapet såsom en
livförsäkring åt kvinnan, där hon betalade premierna
med sin gunst. Så rå verkade sanningen den tiden.
Ibsen ansågs då som en mänskohatare och
Björnsons avundsman och fiende. Man var delad i
två läger, och tvisterna om vilken som var störst
voro oändliga, ty de gällde konstens problem:
innehåll eller form.
Den norska poesiens inflytande på svenska
utvecklingen har varit stor och delvis mycket
välgörande, men det fanns i densamma något säreget
norskt, som ej hade tillämpning på Sverige, ett land
med en helt annan utveckling. I Norges avsöndrade
dalar bodde ett folk, som av nöd och tarvlig utkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
