Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsningstiden - 8. Förbundet Runa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
364 TJÄNSTEKVINNANS SON
Ej är vårt fel, att mindre blev oss givet,
och att vårt rykte snart till glömskan går.
Det hela är en blandning av blygsamhet och
oförskämdhet, betecknande för mannen.
Nu blev det ett poetiskt lättingsliv med
extra-sammankomster varenda kväll på krogar och hemma
på kamrarne. Men för en blivande författare var det
icke bortkastad tid. Ur kamraternas rika bibliotek
fick han ösa, och ur meningsskiftena fick han vänja
sig vid många synpunkter över litteraturen. Men livet,
de allmänna intressena, dagens politik, samtiden,
fanns icke till; man levde i drömmar.
Stundom vaknade hans underklass-samvete, och
han frågade sig, vad han hade bland de rika
yng-lingarne att göra, men det tystades snart under ruset
och samkvämen, och han intalades mod att gå på,
att fordra av livet, ty han hade, enligt kamraternas
mening, en insats.
Hans kammare var dålig; där regnade in genom
taket, och säng fanns ej, utan endast en brits, som
om dagen var soffa. När tiden hemma blev lång,
och de poetiska samtalen äcklade honom, sökte han
sin gamle skolkamrat, naturforskaren. Där fick han
se i mikroskop, höra talas om Darwin och den nya
världsåskådningen. Där fick han råd, praktiska och
välvilliga, och det var den vännen, som tillstyrkte
honom att försäkra sin ställning genom att skriva
en enaktspjäs till kungliga teatern och på vers. Nej,
Johan fick icke rum i en akt, hellre en tragedi i
fem.
- Ja, men deri är svårare att få spelad.
Slutligen lät han tala vid sig och beslöt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
