Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 3. Röda rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40 TJÄNSTEKVINNANS SON
ställaren oberoende; men olycklig den, som vågar
sig utom densamma. Han har ej att frukta en
auto-da-fé: men han blir ett mål för vidrigheter av alla
slag och för dagliga förföljelser.,. Man vägrar honom
allt, till och med äran. Innan han offentliggjort sina
åsikter, trodde han sig hava anhängare, nu, sedan han
yppat dem för alla, ser han, att han icke mera äger
några, ty de som häckla honom, de skrika högt,
men de som tänka lika med honom, likväl utan att
äga hans mod, de tiga och draga sig undan. Han
ger vika, han nedtynges slutligen av dagliga
ansträngningar och återgår till tystnad, liksom kände han ånger
att hava talat sanning... Uti demokratiska republiker
lämnar tyranniet kroppen fri och går direkte mot
själen. I folkvälden säger icke envåldshärskaren: I
skolen tänka som jag eller dö; han säger: det står
er fritt att icke tänka som jag; ert liv, era ägodelar,
allt skall förbliva orört, men från den dag I yppat en
skiljaktig åsikt, skolen I bliva en främling ibland oss.
I skolen bibehålla era fri- och rättigheter såsom
medborgare, men de skola bliva eder gagnlösa... I
skolen kvarbliva bland människorna, men berövade
alla mänskliga rättigheter. Då I närmen er till era
likar, skola de fly undan för eder som för en oren;
och de som sätta tro till er oskuld, också de skola
överge eder, ty man skulle annars fly även dem.
Gån i frid! Jag skänker er livet, men ett liv,
hårdare och uslare än döden!»
Detta var sålunda den ädle, folkvänlige
tyrann-hataren Tocqueville’s sannfärdiga och trovärdiga
målning av massans tyranni; denna massa, vars klackar
Johan känt på sitt bröst i hemmet, i skolan, på
ångbåten, vid teatern; denna massa, som han hånat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
