Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritänkaren - I Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GUSTAV.
Du är förlorad. – Otrons gift har insmugit sig i
ditt hjärta – djävulen har fångat dig i sina garn -
du dåre, som lät blända dig av skenet! Du visste
ej, att den onde begagnade just den för dig så sköna
naturen för att bringa dig på fall. Du förnekar Guds
egen enfödde son, och därför skall du aldrig se Guds
ansikte. – Ja! Hör och bäva för Guds egen dom:
Gån bort ifrån mig, I förbannade, till evinnerlig eld!
KARL.
Håll upp och häda icke! Är du en Guds tjänare
och för en sådan talan – hurudan är då den Gud,
du dyrkar! Är det Jesus’ av Nazareth milda lära om
frid och försoning du tagit på din ed att förkunna –
då är du i denna stund en menedare! Allt må vara
glömt, som varit oss emellan! Nu mera äro vi
fiender. Jag kan inte hata dig – men den anden
förkvävande lära, som du förkunnar, hatar jag och måste
taga till vapen mot henne. Men ärliga vapen vill jag
föra, såsom det höves den, som svurit ljusets heliga
fana. Gå! Måtte våra vägar ej råka tillsammans, ty
då måste bli – strid!
GUSTAV.
Du kan ej räddas – men min syster, som du
älskar med din orena kärlek, skall aldrig bli din!
Hon åtminstone skall räddas!
KARL.
Du kan ej bestämma över hennes hand, ty du
är blott hennes bror.
GUSTAV.
Jo! Jag är hennes laglige giftoman. Jag har
intet mer att beställa här! Gud vare din själ nådig!
Farväl! (Går.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
