Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hermione - I Chaironea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMIONE 151
KRITON.
O, I stränge, grymme Gudar!
Vi skullen I så mycken sorg och smälek
uppå mitt gamla huvud hopa? Barn,
det var då uti kärleksyra som
du dig förleda lät till detta brott
emot den helga eden? Nyss du var
beklagansvärd blott, medan du ännu
stod ren inför mig; nu är du blott värd
förakt, då du ditt land uppoffrat har
för att en brottslig kärleks åtrå följa.
Att du, en mö utav Athenai, vill
den skönhet ge till plundring åt barbaren,
som gjort din gamle far och dina landsmän
till slavar! Du, den stolta, rika flickan,
vill nu hans segerfest försköna med
din fägring och din röst med deras blanda,
som här vårt Hellas7 gravöl fira! Ve!
Ve över dig, som har ditt land förrått!
Må flöjters och cymbalers ljud uti
ditt öra då förvandlas till de dinas
förtvivlansfulla dödsskri, och när du
till segrarns skål pokalen höjer, måtte
då angrens grymma kval ditt vin förgifta...
Men nej! Vad säger jag? Det får ej ske.
Du är mitt barn, och fast du väl förtjänt
din hårda lott, skall man dock aldrig säga,
att jag min dotter lät i smälek dväljas.
Nej, nej, min ära måste räddas, även
om eget blod det skulle kosta.
Kriton går till andra sidan av salen, där vapen äro
upphängda såsom väggprydnader. Han ämnar
nedtaga ett svärd, då vakter inkomma och
gripa honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
