Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fredlöse - Den fredlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
228 UNGDOMSDRAMER
GUNLÖD
kastar hornet på golvet, går fram och lägger sitt huvud i
Thorfinns knä.
Hör mig, fader - jag är kristen - gör med mig
vad du vill - min själ kan du dock ej fördärva -
Henne skola Gud och alla helgon skydda!
THORFINN
utom sig av smärta och vrede stiger upp, skjuter undan Gunlöd
och vill tala; orden svika honom; han sätter sig tyst ned på
bänken.
ORM
går till kvinnorna och talar sakta vid dem. De gå mot [-dörren,-] {+dör-
ren,+} då Gunlöd springer tillbaka och ställer sig mot Thorfinn.
GUNLÖD.
Nej! jag går ej, jag måste tala, att ej du, min far,
må gå i graven med en lögn - ty hela ditt liv har
varit en lögn! Jag skall offra den barnsliga
vördnaden - kärleken har jag aldrig känt - och visa dig,
vilken oerhörd skuld du samlat över ditt huvud -
Vet! Du har lärt mig hata - ty när gav du mig
kärlek - du lärde mig frukta den store Thorfinn jarl
och du har lyckats, ty jag bävar för din hårdhet, och
jag hyser vördnad för dina många ärr och dina stora
bragder - men du lärde mig aldrig älska min far -.
Du stötte bort mig var gång jag ville komma till dig -
du förgiftade min själ - men nu ser du Guds straff
- du har gjort mig till en brottsling - ty så är jag
i detta ögonblick, men jag kan ej annat. Vi hatar
du min tro? - Jo, hon är kärleken och din är
hatet! O fader! fader! jag ville kyssa molnen från
din panna, jag ville smeka dina vita lockar och komma
dig att glömma sorgerna som vitnat dem - jag ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
