Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Ensittaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN 17
tjugofyraåriga misantropen med en konventionell
artighet, blandad med misstroende och ovilja.
- Förlåt att jag frågar, men har du galoscher?
Får jag besvära bror att torka av sig i tamburen,
det är nyskurat och ...
Det var alltid nyskurat!
Han tog fram en cigarrlåda.
- Tack, röker du inte själv?
- Nej, aldrig!
- Å! Men då skall inte jag förstöra dina
gardiner!
- Gör ingenting, du kommer inte hit för att
röka.
- Du är bitter.
- Ånej! Jag erinrar mig, förlåt mitt propos,
min första termin. Jag kände mig ensam en gång
och bad några gamla vänner från skolan hem en kväll
för att dricka ett glas punsch och röka en cigarr. De
kommo och rökte fulla mina båda rum, förstörde min
skotska matta och väsnades i trapporna. Följande
dag kommo de igen och hade en kortlek med sig;
dagen därpå åter, men då hade de druckit ur punschen
och rökt upp cigarrerna.
- Du skulle ha visat ut dem!
- Det behövdes ej! De kommo aldrig igen!
Visiterna voro alltid stela; han talade endast om
vårt gemensamma studium.
Jag ville gärna komma honom närmare, men det
lyckades ej; jag ville ha hans historia, men han gav
den ej. Kamraterna sa, att han inte hade någon
historia, att han var en gammal egoist, som aldrig
lånade ut penningar; att man aldrig visste när han
fick rekommenderat, ty det stod ej på kartorna, att
2. - Strindberg, I vårbrytningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
