Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Mellan drabbningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28 I VÅRBRYTNINGEN
sitt bo, han var hotad i sin tillvaros första villkor.
Då fattade han beslutet att gå till »Fernan».
Det var ett bittert ögonblick, det gällde hans
klocka, ett minne; men det gällde också hans
framtid. Han slog upp rockkragen för att ej vara
igenkänd och styrde genom snödrivorna bort till den
mörka Kungsdiksgatan. Han gick länge utanför med
bultande hjärta. Han såg så många klockor, som
hängde där i fönstret; så många minnen; han tyckte
att han gjorde något illa; men så tänkte han på sin
examen och han gick in. Det var en brokig anblick,
som gjorde honom något förvirrad. Nya kläder,
mässingsinstrument, fortepianos, skodon, böcker,
tobakspipor, paraplyn; allt som en människa kan undvara,
utom mat och värme.
Han mottogs vänligt av en medelålders fru och
framstammade sitt ärende: han skulle fråga om han
kunde få något på den här klockan; han hade råkat i
en tillfällig förlägenhet, men han skulle ta ut den
snart, den var ett minne.
- Jaså det är ett minne, sade frun med ett
försmädligt leende.
Den stackars gossen visste icke att det var den
vanliga formuleringen av en sådan låneansökan.
Han fick en tia.
- Namnet?
Vilket ögonblick! Han förnekade sin identitet.
Han ville störta ut, men i dörren möter han tre
stojande kamrater, som väl tycktes känna vägen och som
säkert icke voro där av samma skäl som han.
- Nej, se lilla Anton! Vänta, nu ska vi vara
tillsammans i kväll och ha roligt. Här blir strax
pengar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
