Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Ett folknöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN 43
uppsats på så dålig och inkrånglad svenska som
möjligt, med visshet att därigenom åstadkomma det bästa
latinet.
Och därpå översatte han!
Voilå tout!
Var man mycket dålig, så hade man gamla
rättade temaböcker med sig och lokaliserade. En
uppsats om Augustus t. ex. lokaliserades till en om
Gustav III, Caesar blev till Napoleon o. s. v.
Den skicklige däremot kunde, om han förstod att
undvika alla svåra vändningar, och om han hade §jna
ramar av konjunktioner tillhands samt kunde från
paletten - en lista med fraser och bons-möts ur
Cicero - hämta en och annan färgklatsch, tillreda en
ganska behaglig latin som hugnades med det höga
betyget approbatur.
Förmiddagen slank tyst och stilla under
djupsinniga forskningar, högst sällan avbrutna av några svaga
viskningar. Vakthavande docenten satt och läste borta
i en smyg och såg ingenting; kursors blickar följde
misstroget någon, som på tå smög sig fram mellan
borden för att dricka ett glas vatten och på hemvägen
lämna eller mottaga något halvhögt förtroende.
Nu blev kl. tolv. Solen kastade sig ned över
domkyrkan, snön smälte på taket och det började
smattra på fönsterplåtarna, kajorna stimmade kring
tornet och katedralisterna, som sluppit lösa, lekte hök
och duva under högljudda skrik.
- Om man skulle öppna ett fönster, föreslog
någon. Gjort! Och nu strömmade vårluften in och
livade upp sinnena; man drog andan och började
småprata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
