Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - En lovande yngling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48 I VÅRBRYTNINGEN
Tårarna voro slut och det låg ett dovt lugn över
huset.
Tåget gick upp till kyrkogården; det var trettio
grader kallt, träden voro rimfrostiga och solen lyste
ännu längst uppe i kronorna, men nere på marken
var det redan skymning och de lummiga träden
kastade blåa skuggor över gravarna; domherrarna
schasade varandra och drogo ner små snöfall; hela
kyrkogården var en enda vit duk med några ojämnheter
här och där, ty det hade fallit djup snö.
Tåget stannade; sången gick oklanderligt,
predikan likaså. Därpå höll den unge prästen ett tal.
- Denne yngling hade haft en vacker framtid
för sig, mänskligt att döma; han var av ädel börd,
hade föräldrar i mycket goda omständigheter och
av hög samhällsställning, en from moder som var känd
för sin välgörenhet i hela staden (särskilt för den
skyddande stiftelse som kallas Magdalenahemmet),
han var en ädel natur, avhållen av kamrater,
värderad av lärare både för sina framstående kunskaper
och sin flit, vilka skulle ha fört honom långt på
vetenskapens ärofulla väg. Men nu hade Gud också fattat
behag i denne yngling och därför slog han honom
och tog han honom, ty Gud slår, som bekant, sina
käraste; och han höll även modern mycket kär och
fadern även, därför hade han också slagit dem, och
hoppades talaren att det måtte ha tagit riktigt hårt
så att de skulle gå till rätta med sig själva och inse
vilka stora syndare de voro och att det var för deras
synders skull som de nu blivit slagna. Voro de icke
syndare kanske? Jo men! Alla äro vi syndare,
säger skriften, och förtjäna icke annat än död och
fördömelse!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>