Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Skalden och poeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
58 I VÅRBRYTNINGEN
Därpå druckos flera bålar och åts sexa i stora
salen på Gästis, och där blev sång och tal; sonen
höll tal för fadern och kamraterna för sonen, varvid
fadern blev så stolt över att ha en sådan, enligt
beskrivning, förträfflig son, att han senare tog honom
avsides i en fönstersmyg och frågade om han behövde
pengar, vartill sonen sade - nej! Ett sådant nej
var värt mer än pengar, menade han. Senare på
natten bars fadern omkring salen i en stol under
allmänt avsjungande av folksången.
Det blev ingen räfst av under sådana
omständigheter, och fadern reste med det allra bästa intryck
dagen därpå; men sonen stannade och fortsatte sitt
ogudaktiga liv, i vilket han numera fann stort behag.
Han blev fet och duktig, och hans bröstlidande gav
sig, sedan han utbytt absiriten mot punsch. Han
försonade sig med mat och glädje och började äta
frukost på källare samt lade sig till med råtthund.
Vid nästa majfest höll han ett roligt tal på
nationen, och till höstlandskapet hade han lärt sig tre
oskickliga visor. Han var synbarligen på bättringen,
och en och annan av hans vedersakare erkände öppet
att de misstagit sig på honom.
Härunder hade han glömt bort allt vad han
lärt i skolan och insåg en dag, att han icke hade
huvud för att läsa. Då slog han graden ur hågen
och sökte en plats hos en träpatron i Norrland.
Nu är han den gladaste brädgårdsinspektor i
Sundsvall, älskar god mat, starka anekdoter, men
hatar poesi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
