Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
STRIDSSKRIFTER
någon bakom dig gläntar på dörrarna eller blinkar
i hålen på hovfrökenrummens gardiner! Just sådan
han nu står, är han den härligaste gamla
slottskorridor, som någon inbillning kunnat uppfinna.
Vill du lära dig förstå detta skall du gå dit upp
ensam, och du skall bli mörkrädd på ljusa dagen.
På samma sätt är det med många av de andra
rummen, även om de sakna allt stilvärde. Två
enstaka medgivanden äro att bjuda. Att såsom
i rikssalen uppsätta ett återfunnet äkta tak är
naturligtvis fullkomligt riktigt. Och vidare!
Bortskaffandet av ett eller annat nytt pålägg, som skyler
äldre, mer betydelsefulla kvarlevor, kan möjligen,
såsom i Vasarummen, undantagsvis äga sitt
berättigande. Även om detta sker med så stor
sakkännedom, blir det dock alltid tvivelaktigt om icke
varje ifyllande med ny färg, som sagt, är ett
missgrepp. Vi komma icke för att se hur en modern
pensel lyckas att kombinera renässansmotiv. Vi
komma för att se det äkta, men förfallna och halvt
förstörda. Därtill vilja vi dock även gärna en stund
taga glasögon och studera byggnadens
ursprungliga utseende och skulle då bäst vara betjänade av
i rummen framlagda ritningar och planscher.
Lämnades själva byggnaden ouppmålad, skulle vi
däremot med så mycket uppriktigare glädje fördjupa
oss i åskådandet av små rekonstruktioner i trä eller
gips. Eller kanske arkitekterna föredraga kork.
Föreställ dig, att du äger ett gammalt
herrgårdshus! Så komma några byggmästare och säga:
Om vi skrapa bort tapeterna från
adertonhundrafyrtiotalet och det oljefärgsstrukna papperet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
