Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 STRIDSSKRIFTER
vi det franska, men ej därför spirituella svaret:
»Carosse de gala du commencement du XVIII: e
siècle.» Detta är kanske ett svar för vagnmakare,
men icke för oss andra. Vi vilja veta vilka
historiska personligheter som hälsat det gamla
Stockholms befolkning genom fönstret och vid vilka
tillfällen hjulen rullat över gatorna. Det är
anekdoten vi leta efter. Det är den som främst ger
vagnen värde, liksom allt till trots det till sist
också är anekdoten vilken är själva det levande
hjärtat i historiens månghövdade väsen. Om vi
granska Bellmans cittra, är det icke närmast för
att studera instrumentfabrikationen, utan det är
för att betrakta den cittra, som Bellman haft på
sitt knä, och vi vilja helst se den ligga bredvid
sitt nothäfte, såsom den låg i vår barndom. Den
torra vetenskaplighet, som ger drag åt vår kultur,
bemödar sig emellertid att göra våra reliksamlingar
till ett slags industrimuséer, och det är just samma
anda som vill ombygga våra kyrkor och slott till
lärda stilprov. Det vetenskapliga är härvidlag
grå teorier. En ålderdomlig byggnad är liksom
reliken sammanvuxen med anekdoter, med verkliga
eller diktade handlingar, med livet självt, med
människor, vilkas blod vi bära och vilkas
strävanden vi ärvt. Däri ligger hemligheten varför
forn-lämningen sysselsätter vår inbillning på ett annat
sätt än efterapningen och begär vördnadsfull
skonsamhet.
De anförda skälen mot modernitetens
förmenta rätt att bära hand på fornlämningen äro
de förnämsta, när det gäller historiska byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
