Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICITET OCH GERMANISM
89
också blev en andlig makt, en segrare för långa
tider.
Hur har icke också germanismen under det
århundrade som förflutit sedan dess betryggat sin
ställning inom skolväsen och stat, inom konst,
handel, utvandring och politik och från sina skogar
samlat bränsle till Roms förstöring samt åt alla
♦ sidor fört demokratiseringen vidare. Om också
en Saint Simon med sitt franska vattenpass
insatte de teoretiska hörnstenarna under socialismen,
vann dock denna först längre norr ut på allvar
fotfäste som den yttersta motsättningen till
klassi-citetens pyramidsystem och som germanismens
konklusion. Redan reformationen var ett
förfolk-ligande av en aristokratisk kyrka och en
fullständig brytning med romanskt lynne. Man må efter
tycke harmas eller fröjdas åt all denna ständiga
demokratisering, ett står dock fast: sådan är
germanismen. Allt bestyrker in i det minsta
huruledes det blivit germanismens historiska
uppgift att störta klassiciteten och fullborda
kristendomens praktiska förverkligande.
Måhända är det dock icke tyskarna, som
komma att genomföra den slutliga
demokratiseringen. De ha själva ofta erbjudit en timmes
vapenvila mitt på slagfältet och fraterniserande
smakat på druvorna i både helleners och latiners
ränsel. De ha ägt en tyskromersk kejsarkrona,
som nu ligger i Louvrens museum, och en frankisk
kejsare, som nu sover i Aachen. De ha haft sin
skolastik, sin humanism, sitt Sans Souci, sitt Jena
och Weimar och salig Lessings förträffliga, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
