Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICITET OCH GERMANISM
115
alltjämt den folkliga bindskons tecken, fast
över-sömmad med sköldar och örnar.
En sådan folklighet kände icke hellenismen,
och vilken aristokrat av renaste vatten förblev icke,
trots allt, den romerska »populus», vilkens
fröjdetjut från arenans översta bänkar dock förrådde så
mycken vildhet! På arkitraven över hela den
klassiska odlingens tempel kunde i sanning ristas
de ord, som borde tjäna varje människa till
valspråk: Var aristokrat i allt vad andligt nämns,
men var det i den bestämda avsikten att därmed
ytterst gagna det allmänna!
Just därför att emellertid folkligheten varit
germanismens hjärteblod och så ofta sprungit i
dagen vid andlig pånyttfödelse, har den fått sina
ekon och så småningom utdanat ett helt system
av teorier hos nordboarna alldeles som
klassiciteten hos romanerna. Folkligheten kan därigenom
icke blott medföra hälsa utan även strypa och i
stället att längre med en för handen varande
nödvändighet bryta sig fram genom konsten nedsjunka
till en torr och reglementerad smaklära. Den
faran ligger så mycket närmare som folklighetens
andliga innehåll är tunt och lätt förbrukat, och
särskilt ungdomen bör besinna, när den packar
morgondagen ur sin ränsel, att snille icke brukar
giva sig till känna i upprepningar. För
ögonblicket kan folklighetsteoriernas nuvarande
ställning till övriga rörelser inom filosofi och konst
nästan jämföras med den, vilken klassiciteten för
hundra år sedan intog gent emot folkligheten och
nyromantiken och betecknar — som redan sagt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
