Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICITET OCH GERMANISM 123
sinsemellan stridiga möjligheter, som förr eller
senare växte till en nödvändighet och sammanföll
med germanismens egendomligheter. Därigenom
erhöll också slutligen den germanska humorn en
världsbetydelse nästan befryndad med
kristendomens.
Må vara att ett grumlande av smaken
onekligen blivit följden. Hur vore det dock rimligt
att icke all den breda livaktighet som utmärker
våra dagar skulle beteckna en stigande takt, ett
allegro furioso, till vilket världen sällan hörde like?
Söka vi en blomstring i ymnigaste mångsidighet,
då måste också var samhällsklass, vart individuellt
lynne lämna sin tribut och även tillmätas rätt att
begära en konstnärlig och filosofisk provins efter
sitt kynne. Då måste också bondfiolen lusteligen
spela utan att därför av närmsta åhörare höjas
till en envåldsspira. Då vilja vi seiolket i sitt tysta
dagliga liv liksom på de realistiska egypternas i
all sin enkelhet gripande avbildningar i
gravarna — detta emedan konsten under sådana
förhållanden måste omfatta allt, till och med djur,
växter och elementer. Först småningom kommer
då folkskildringen att förlora sin betydelse och
slutligen försina allt efter som folket, genom
upplysningens spridning och välståndets jämnare
fördelning, mer och mer uppgår bland de bildade och
självt slutligen försvinner. När det icke längre
finnes något folk, kan det heller icke finnas något
folkliv. Intill dess skulle ett högdraget
undertryckande av varje folklighet endast bli liktydigt
med ett övergivande av en hel stor fruktbar land-^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
