Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STIL 141
metrisk skönhet. Ett etiskt drag framskymtar
vanligtvis som en given följd. Ett sådant skaplynne
kan också tyda på en viss skygg förnämhet, som
hellre bär den vedertagna dräkten än väcker
uppseende. Att frånkänna ett sådant skrivsätt,
exempelvis Rydbergs, poetisk äkthet blir — så
förefaller det åtminstone mig — att tillämpa dagens
smaksystem på något inre, som det inte når. Helt
olika ställer det sig emellertid för de motsatta
naturerna, som känna var rock för trång och för
vilka det rådande stilsystemet är döden och
stilbrytningen livet. När ett stilsystem har nått sin
yttersta konsekvens, återstår nämligen bara
upprepningen. Det är därför som så ofta de unga
— till de äldres förvåning — nyfikna och
beundrande samlas kring en besynnerlig tavla eller
en dikt, som kastar rim och meter och stöter all
stil för huvudet. Det gör de med god rätt, ty
deras intresse gäller just försöket att genom en
stilbrytning hitta nya uttrycksmedel. Stilbrytningen
blir här det första provet på egen kraft, förmågans
gryende, puppans bristande. Var bok, var rad,
som har subjektivitetens egenskaper, har alltid
framgått ur en stilbrytning.
Hur djupt vi än genom ett tillbakablickande
söka oss ned i den svenska folksjälen, nå vi aldrig
en så primitiv allmogekultur, att den inte är
inmängd med återstoder av en äldre mer eller mindre
kosmopolitisk herrekultur. Det som förefaller att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>