Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STIL
145
Här möta vi ungt sinnelag, och det verkar
lika äkta i sin riddardräkt, som det kan synas
naturligt, att ett senare praktiskt skede, då
medeltidens storslagna odling hade sammanstörtat, förde
praktiskt språk. Det ena som det andra är blott
olika utslag av folklynnet under olika förhållanden.
Poetiskt sett, firade Sverige i erikskrönikan en
blomstringstid, varefter bland karlskrönikans
realiteter den mer officiella stilen sjönk ned mot
praktisk prosa, medan poesien gömde sig i
folkvisa och lyrisk psalmdiktning. Kunde Sverige
redan på trettonhundratalet framvisa en sådan
kulturstil som erikskrönikans, blir det för sent nu
att låta ett nederländskt drag i vårt lynne gälla
som det enda svenska. Det vore att avsätta tre
fjärdedelar av vår klassiska litteratur endast för
att tillämpa ett stilsystem, som varit härskande
under adertonhundratalets senare hälft men som är
något lika tillfälligt som varje annan smakriktning.
Stil är till för att skifta, sprängas, förvandlas och
upptaga nya beståndsdelar, och ingen ritar
själfullt med Karl XI :s eldgaffel.
Schiick citerar på ett ställe Thorilds: »Man
målar icke fan i morgonrodnadens guld, likaså litet
som en so i rosenrött.» Härefter utbrister han:
Hur konstnärligt formad är icke denna sats, hur
individuellt Thorildsk och på samma gång — hur
nationell!
Romantiske Thorild, du det sublimas
»oregerlige» predikare, vad säger du väl om att man i
stället för din lära upphöjer din so till
nationalsymbol! Schiick har ett opoetiskt sätt att bedöma
10. — Heidenstam, Stridsskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
