Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STIL
153
ett enda stort adertonhundratal. Man tycker sig
nog höra röster ur valv och gravkällrar, men lyss
man noga, märker man, att det endast är
välbekanta ekon från officianten vid altaret. På det
sättet försäkrar sig slutligen ett stilsystem inte
blott om det förflutna utan också om det
tillkommande, och först när detta genomförts,
inträder lugnet och — döden.
Ett stilsystem är, trots allt detta, dock inte
blott och bart en dårskap, utan i sin första
utveckling är det en logisk metod liksom ett
filosofiskt system, och alla ett tidevarvs kraftigaste
viljor tävla då om att där mura in sten på sten.
Att ett träd slutligen överlever sig själv och ramlar
är inte något bevis mot trädets rätt att först spira
och grönska. Men det, som ursprungligen var
frigörelse, blir småningom en stilvana. Då är det
klokt att ibland slå med stålhammare på vanans
hårda kristall och ta det lugnt, om det sedan ser
ut som snus på papperet. Allt lagstiftande och
förkunnande kan dock inte bortskymma, att långt
före oss lysande tider ha växt fram på rakt
motsatta grundvalar och att med visshet även
framdeles dylika komma att uppblomstra just genom
att vända adertonhundratalets plebejiska
smakbegrepp på huvudet.
1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
