Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliografiska ströftåg i Finland, Ryssland och Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Posen, där han enligt anteckning i klostrets liber mortuorum också
dog d. 30 juli 1538. I detta kloster finnes ett epitaphium öfver
Brask, samt fanns äfven ett porträtt, som skulle föreställa honom.
Detta blef inköpt år 1879 af konung Oscar II och införlifvadt
med samlingarna på Gripsholm; det är emellertid af flera
anledningar rätt ovisst, om detta porträtt från 1700-talet verkligen
föreställer Hans Brask. Och Messenius uppgift är ej heller så
korrekt, som jag nu skall visa.
I Krakau fann jag nämligen ett bref från Brask, dateradt
Tyniec den 22 juli 1537; addressaten är ej utsatt, men torde
vara Johannes Dantiscus. I detta bref nämner Brask, att han
under maj månad uppehållit sig i Krakau och att han där fått
del af påfven Paul III:s bulla om uppskjutandet af mötet i
Mantua på obestämd tid. Nu fruktar han på grund af resans
besvärligheter att återvända till Danzig, och på grund af den från
turkarna hotande faran vill han icke häller begifva sig in i
Italien. Han ämnar alltså kvarstanna här, — Tyniec är ett stort
benedikitinkloster, som ligger på en vacker höjd i närheten
af Krakau, ehuru nu endast en magnifik ruin — tills säkrare
underrättelser om kyrkomötet kunna erhållas. Messenius’
uppgift, att Brask på väg till kyrkomötet i Mantua insjuknat i Ląd är
således oriktig, han hade hunnit ända ned till Krakau, när
underrättelse om mötets prolongation inträffade. Huru länge han
vistats i Tyniec veta vi däremot icke, men härifrån har han så
åter begifvit sig norrut och funnit en fristad hos cistercienserna
i Ląd, af hvilka han till och med kallas “frater noster“. Här
dör han följande år och här i detta kloster har säkerligen större
delen af hans litterära kvarlåtenskap funnits. Den polske
historikern biskop Albertrandi, som äfven gjort en forskningsfärd
i Sverige på 1790-talet, hvars resultat finnas nedlagda i hans
otryckta samlingar “Iter sveticum“, handskrift i Czartoriski i Krakau,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
