Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af von Aken och som snällt fångade roffåglar". Då åren 1745 och 1746 skadedjur
och rofdjur i ovanlig myckenhet öfversvämmade landet uppfann von Aken ett sätt
att fånga och utrota dem, som ansågs så värdefullt, at han af Riksens Ständer
erhöll som belöning rätt att under viss tid upptaga en koppskatt öfver hela riket.
Hans son Frantz Joachim von Aken var äfven framstående som apotekare och
uppfinnare. Han uppfann ett verksamt eldsläckningsämne, det första i sitt slag,
som afprofvades i Stockholm i de kungligas och flera höga herrars närvaro och
blef mycket berömdt och mycket tadladt, men som gaf uppslag till senare
uppfinningar i denna riktning. Äfvenledes var han en skicklig fyrverkare samt
dessutom kunnig i mångahanda ämnen, hvarom hans skrifter vittna. Han dog 1798
i Örebro och därefter gick apoteket därstädes från ätten von Aken i andra
händer.
Från 1745 till 1783 hade Örebro stad både kavalleri och infanterikårer,
hvardera ungefär 70 à 80 man, rekryter af borgerskapet, försedda med "mycket
snygga" munderingar enl. Bagge: Beskrifning om uppstaden Örebro 1785. Uti
de för dessa kårer fastställda reglementen stadgas bland annat att: "Så snart
någon vunnit Burskap i staden vare sig på Handel eller Handtverk, eller hvad
näring det vara må, bör thensamma genast inför Magistraten gifva tillkänna,
vid hvilkenthera Stadsens Corps, Cavalleri eler Infanteri, han ville stå och
therföre få i roullen inskrifvas, hvarefter han, tå han kallad varder, bör i full
uniform i följe med sin Corpral och 2:dre man inställa sig i Rådhuset, at aflägga
Borgar-Eden".
Konung Adolf Fredrik besökte 1760 Örebro och fingo militär-corpserna bland
borgerskapet nåden att utgöra det kongl. Husets Parade och Lifvakt. Med
anledning häraf fingo officerarne nådigt tillstånd att vid alla framdeles
förefallande tjänstgöringar bruka gula kokarder till fälttecken.
Vid kavalleriet hafva följande varit ryttmästare: brukspatron Witfoth 1745,
rådman Johan Broms 1756, borgmästaren J. E. Bergström 1765, rådman
Hesselius 1769 och vågmästaren J. E. Behmer 1776; däremot finnes ej förteckningen
på kaptenerna vid infanteriet bevarad.
Kavalleriets standar, skänkt af brukspatron Witfoth, finnes ännu i behåll
och förvaras i Örebro Läns museum liksom kavalleriets pukor och fältväbelstaf.
Johan Broms hade 12 barn, af hvilka 7 gingo bort i unga år. De
öfverlefvande voro en dotter och fyra söner. Dottern Hedvig Beata, född 1765 död 1827,
ingick tvänne gånger äktenskap. Första gången 1782 med Kristian Heitmüller,
född 1747 död 1793, andra gången år 1795 med Daniel Eberstein, född 1768 död
1810. Både Heitmüller och Eberstein voro grosshandlare i Norrköping samt
märkesmän där.
Heitmüller härstammade från Didrik Adam Heitmülller, som lefde på
1650-talet och var superintendent i Bremen. En hans son var öfverste i svensk
tjänst, en annan Carl Didrik, lödd 1655 död 1718, inflyttade till Sverige och
blef ägare till Norsholm och Sqvällinge i Östergötland.
Släkten Eberstein inkom till Sverige från Prenslow i Pommern i början af
1700-talet.
Johan Broms fyra söner voro:
a) Erik Adolf, född 1753 död 1828, handlande i Göteborg, kommerseråd;
b) Carl Gustaf, född 1756 död 1832, handlande i Örebro, kommerseråd;
c) Johan Daniel, född 1762 död 1821, handlande i Örebro;
d) Abraham, Joakim, född 1767 död 1822, handlande i Amsterdam.
a) Erik Adolf Broms, f. 1753 död 1828, blef grosshandlare i Göteborg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
