Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven afsedda för persontrafik, hvilka länge utan konkurrens förmedlade
all sjökommunikation med Stockholm, ej blott från Örebro uthamn Skebäck utan
äfven från många andra Hjälmare- och Mälarhamnar. Att denna
kommunikation med Stockholm, långt före ångbåtarnas och järnvägarnas tidehvarf, gick i
stor skala, kan man förstå däraf, att en särskild del af Mälarhamnen därstädes
än i dag bär namnet Örebrohamnen.
Det ligger i sakens natur, att Bromsiska handelshuset hade största intresse
af att trafikförhållandena för sjötrafiken i Hjälmaren och Mälaren förbättrades
så mycket som möjligt samt att i första hand Hjälmare kanal, hvars största
delägare voro Bromsiska släktens medlemmar, skulle komma i bästa tidsenliga
och trafikabla skick. Det var också mest på Bromsiska handelshusets
initiativ och kraftiga insats, som kanalens ombyggnad kom till stånd mellan åren
1819—1830 och utfördes detta storartade arbete hufvudsakligast af
arbetskommenderingar från indelta armén.
Denna indelta stam, som nu snart är helt och hållet försvunnen och endast
har kuriositetsintresset kvar från gångna dagar, har ännu ej fått sin historia
uttömmande skrifven, men dess stora inlägg i landets uppodling samt dess
samhällsbevarande betydelse hemma på roten eller rusthållet, men äfven under
kritiska tider, t. ex. under Anjala-förbundets vanärande dagar, har åt denna
indelta stam skapat en plats i Sveriges historia, som är enastående vacker och
ej kan uppvisas i något annat land.
Hjälmare kanal fick nu en mera östlig sträckning, än den gamla kanalen
ägde och har den bestått utan större förändringar tills nuvarande tid,
undantagandes de ombyggnader och anordningar af vissa slussar, som betingats af
Hjälmaresänkningen.
Kanalens hela längd är 46,120 fot och antalet slussar är 9.
Hjälmare kanal, äfven kallad Arboga graf, förbinder sjön Hjälmaren med
Arbogaån och sålunda äfven med Mälaren samt har gamla anor.
Redan Gustaf I Wasa lär vara betänkt på att genom en graf föbinda sjöarna
Mälaren, Hjälmaren och Vänern med hvarandra, men något arbete för att
förverkliga denna stora tanke kom ej till utförande under hans tid. Carl IX började
en kanalisering af Eskilstunaån från Mälaren till Torshälla och Eskilstuna samt
vidare till Hyndevad, men detta arbete var så illa utfördt, att det snart blef
värdelöst, ty inom kort blef kanalen omöjlig att trafikera.
Gustaf II Adolf igångsatte 1629 byggandet af en Hjälmare kanal i ungefär
samma riktning, som den nu har och efter tio års arbete kunde den öppnas för
trafik. Men dåtidens ingeniörskonst och hjälpmedel voro ej så utvecklade som nu,
hvadan kanalen ej blef så solidt byggd, som erfordrades, utan ständiga
reparationer och allt emellanåt äfven vidlyftiga ombyggnader måste företagas och så
småningom öfverlät staten hela företaget på enskilda händer. Det var då som
handelshuset Broms härvidlag blef mest framträdande.
Hjälmare kanal och slussverksaktiebolag äger nu, förutom själfva kanalen,
tvänne landtegendomar, Vallby och Hellby i Säterbo socken i Västmanland om
hvardera 300 tunnland den yppersta jord, ytterligare cirka 2,000 tunnland högst
värdefull 100-årig skog, vidare en privilegierad kvarn och såg, som drifves med
jämn vattentillgång från kanalen, en större fabrik för framställning af mekanisk
trämassa, en reparationsdocka samt flera vattenfall på 80 à 100 hästkrafter i den
gamla kanalen.
Bolagets nuvarande största intressenter äro medlemmar af släkten Broms
samt med dem befryndade familjer, såsom Strokirk, von Hofsten, von Schantz,
Uggla m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
