Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Vid 1600-talets början fanns på den plats, som omfattar nuvarande St
jernsund, endast en by med några spridda gårdar tillhörande kronan med namnet
Ölmesund. År 1634 utbyttes Ölmesund från kronan af landshöfdingen i
Elfsborgs län, kommendanten i Gröteborg Johan Reuter af Skälboö n :r 158, f. 1585
d. 1644. En gård byggdes 1637, för rikedomar samlade under trettioåriga
kriget, på södra stranden af Alsen invid det sund, som förenar Alsen med Vättern.
Denna gård kom i grefve Johan O venstjernas ägo och den fordna byn
förvandlade 1664 till herrgård och fick namnet Stjernsund. Han afled redan följande
ar och hans änka, Christina Soop, ingick 1668, som ofvan är nämdt, nytt
äktenskap med sin syssling friherre Gustaf Soop af Limingo och Stjernsund
öfvergick nu till denna släkt.
Christina Soop har efterlämnat ett storslaget minnesmärke i
byggnadshänseende, nämligen Askersunds landsförsamlings monumentala kyrka med
Oxen-stjernska-Soopska grafkoret. På hennes initiativ begynte byggnaden af
densamma 1664 och 24 april 1670 invigdes kyrkan fullt färdig. Den är byggd efter
ritning uppgjord af Erik Dahlberg och bildar jämte Turinge kyrkas gr af kor i
Södermanland, där han själf är begrafven, de enda biyggnadsminnen i vårt
land som bevara hans namn.
Hela kyrkan, som företer en sällsynt ädel arkitektur, är uppförd i typisk
renässansstil med en dekorativ ornamentik i barock, som framträder i
portalernas och kojets konstrika stenhuggeriarbete.
Särskildt betecknas tornspiran i öfvergångstyp mellan gotik och renässans
med sina rika artiktektoniska detaljer som den förnämsta spånklädda spira,
vårt land äger. Kyrkans inre svarar mot dess yttre och är lika storslaget och
stämningsfullt.
I sitt första gifte hade riksrådet Gustaf Soop fem barn, två döttrar och
tre söner. Den äldsta dottern Anna Maria, f. 1660 d. 1735, var trolofvad med
kamma-rherren friherre Åke Åkesson Natt och Dag. Han afled dock, innan
äktenskapet hann fullbordas, i Paris 1676, men fördes hem och är begrafven i
Natt och Dagska familjografven i Stora Mellösa kyrka i Närike. Kort före sin
död testamenterade han sin fästmö Hjelmarsnäs i Stora Mellösa. Hon blef
sedermera gift tvä gånger. Första gången med fältmarskalken och presidenten
grefve Axel Wachtmeister af Mälsåker, andra gången med kungl, rådet,
generalguvernören och presidenten grefve Carl Gyllenstjerna af Steninge.
Den yngsta dottern Margaretha var född 1662 och afled 1715 i Göteborg
samt ligger begrafven i Soopska grafven i Skara domkyrka. Hon var i
äktenskap förenad med öfverstelöjtnanten grefve Otto Stenbock.
Hjelmarsnäs, naturskönt på södra stranden af Hjelmaren belägna gård, är
känd sedan början af 1400-talet, då den ägdes af Brynjulf Jonsson, som
innehade gården både i Närike och i Norge. Långfredagen 1440’ förrättades
arf-skifte efter honom i Oslo (Kristiania), då Hjeimarsnäs m. fi. gårdar tillföllo hans
hustru, Ingeborg Bengtsdotter.
På midten af 1500-talet ägdes gården, som då kallades Näs, af Knut
Ingels-son, hvilken lämnade den i pant, hvadan den 1589 såldes till pantinnehafvaren,
ryttmästaren fö-r hertig Carls hofmän och ryttare, herr Gisle Nilsson Struss till
Nydala samt Barksäter i Södermanland. Dennes hustru, i hennes första gifte,
Gunilla Jönsdotter Rosenstråle var hofmästarinna hos Carl IX :s gemål,
drottning Kristina af Holstein. Hon hade tre gången* trädt i äktenskap, men var
barnlös och ärfdes af sin broder Börje Jonsson Rosenstråle till Sonstorp i
Östergötland, som var höfvidsman för Vadstena slott och stad med Hof och Motala
samt dess underlydande län 1600. Han blef sålunda ägare till Hjelmarsnäs,
men hans arfvingar sålde egendomen 1674 till kammarherren friherre Äke Åkes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
