Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTEN CAMITZ.
Den förste med detta namn, som är känd i överige, är Georg (Göran) Mattson
Camitz, tillhörande en adlig släkt från österrikiska Schlesien, där en fabriksort
med 3 à 4,000 innebyggare, strax väster om staden Bielitz nära galiziska
gränsen, har namnet Camitz.
Måhända härstammar släkten Camitz från den ännu i sjuttonde århundradet
i Schlesien florerande adliga ätten Caminietz till Pavonkau i kretsen Lublinitz.
En obestyrkt släkttraditon förmäler, att den är af samma stam och ursprung
som den österrikiska furstliga ätten von Kaunitz, men någon ingående
utredning häraf har ej kunnat vinnas.
Denne Georg Camitz inkallades sannolikt till Sverige af presidenten i
Pommerska regeringen och hofrätten i Greifswald Johannes Nioodemi Ahusen, nobil.
Liljeström n :r 250, som år 1648 inköpte de båda nyanlagda järnbruken Bofors
hammare och Björkborns hammare i Karlskoga bergslag. Den senare
grundlades 1639 af Mårten Drost, som sedan 1629 var fogde i Karlskoga. Han erhöll
nämligen privilegium ,på ätt uppföra en hammarsmedja "uti den strömmen vid
Bäckborn i Karlskoga". Boforshammaren åter byggdes af borgaren Paul
Husman i Arboga och erhöll bergskollegii privilegier 1646 med sex års frihet från
hammarskatten, dock med förbehåll att Hosman skulle inflytta och blifva
borgare i någon af de nyanlagda städerna Nora, Filipstad eller Kristinehamn. Han
valde sistnämda stad och blef där borgmästare 1649, vågmästare 1652 samt
afled 1654.
Regeringspresidenten Lillieströms fader, Nicodemus Ahusen, f. 1551, var att
börja med smed i Örebro och blef sedermera handlande och rådman därstädes
samt afled 1597. Hans änka, Kjerstin Jacobsdotter, trädde i nytt äktenskap
med faktorn (föreståndaren) för Örebro gevärsfaktori, Mikael Danckwardt, f.
1556, d. 1628, som inkom till Sverige från Lubeck och gick i smedslära i Örebro
hos hennes förre man, Nicodemus Ahusen. Danckwardts och Kjerstin
Jacobsdotters son, generallöjtnanten och landshöfdingen Niklas Danckwardt, född 1613
i Örebro död 1681 och begrafven i Götlunda kyrka i Närike tjänade sig upp
under 30-åriga kriget från menig soldat till sina höga värdigheter och adlades
1647 med namnet Danckwardt-Liljeström n :r 408.
Regeringspresidenten Johannes Nicodemi Lillieström vistades beständigt i
Pommern för sin tjänst och blef det för honom nödvändigt att hafva en
ställföreträdare vid de nyinköpta bruken Bofors och Björkborn. Af denna anledning
blef nu Georg Camitz först förvaltare och sedan arrendator af dem båda. Han
fortsatte äfven någon tid efter Lillieströms död 1657 med arrendet och bodde
hufvudsakligen på Björkborn, men var tillika borgare i Kristinehamn från 1649.
Emellertid hade han grundat Degerfors bruk, som utvecklats till
nuvarande Strömsnäs järnverksaktiebolags storartade industriella verk. Dessa äro
belägna vid Letälfven i Karlskoga, hvilken efter sitt utflöde ur sjön Möskeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
