Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Gustaf Åman; tredje gången med superintendenten (biskopen) i Karlstad Nils
Lagerlöf.
Andre sonen, Gustaf Camitz, f. 1672, d. 1710, var komminister i Rudskoga.
och gift med Katarina Gedda. Han hade fyra söner, men endast en af dem
grundade familj, nämligen Gustaf, f. 1701. Han var bokbindare i Kristinehamn
och gift med Anna Greta Vennerholm och hade tvänne döttrar, som afledo ogifta.
Tredje sonen, Johan Camitz, f. 1681, d. 1741, forplantade ätten. Han var
brukspatron och delägare i Degerforsverken samt bosatt i Kristinehamn. Han
om/talas särskildt för sin frikostighet vid reparationen och tillbyggnaden af
Karlskoga kyrka 1705. Gift 1708 med Maria Persdotter Wester, f. 1681, d. 1761, dotter
till brukspatronen och rådmannen i Kristinehamn Peder Andersson, hvilken var
son till en i Örebro bosatt bergsman vM namn Anders, som lefde omkring 16C0..
Denne Peder Andersson antog namnet Wester och blef stamfader för denna
vidt utgrenade släkt. Han var bruksförvaltare på Ölsboda bruk i Ny sunds
sockens Närikesdel. Ägde Bo i Bo socken, Örebro län, samt Björnborn i
Karlskoga och grundade 1656 Haddebo bruk i Svennevads socken, hvilket stannade
i Westeirska släktens ägo till 1821, då det öfvergick till Bromsiska ätten.
Johan Camitz hade nio barn, 4 söner och 5 döttrar, som alla blefvo gifta,
nämligen
Christina, f. 1708, med brukspatronen Henrik Lorentsson Ertman ;
Clara, f. 1710, med assessorn i Göta hofrätt Ferdinand Flach n :r 1606 ;
Brita Maria, f. 1712, tre gånger, första gången med handlanden i Göteborg
Hans Liedgren, andra gången med handlanden i Göteborg M’artin Sandberg,
tredje gången med brukspatronen och bergmästaren Gustaf Lundstedt;
Anna Sara, f. 1713. med expeditionssekreteraren Samuel Ehrenlund n :r 1599 ;
Carolina Fredrika Ulrika, f. 1718, med grosshandlanden i Stockholm Peter
Hultman. Hon var förlofvad med sin svågers broder Johan Lund, nobil.
Ehrenlund, som afled under förlofningstiden 1736.
De två äldsta sönerna áfleldo i späda år men de två yngsta, Johan Camitz
på Degernäs, f. 1720, d. 1779, samt Göran Camitz på Strömsnäs, f. 1722, d. 1785.
hopsamlade så småningom de bland släktingarna spridda andelarna i Öfre och
Nedre Degerfors bruk, så att Johan blef ensam ägare till Öfre och Göran till
Nedre bruket och man kan säga, att släkten nu delar sig i två linier, nämligen
I. Öfre Degerfors—Deg er näslinien och
II. Nedre Degerfors-Brom snöslinien.
I. öfre Degerfors-D eger v äslin i en.
Alltsedan Georg Camitz 1686 grundade Öfre Degerfors bruk har den
synnerligen naturskönt belägna egendomen Degernäs cirka 3 km. norr därom vid
Let-älfvens utflöde ur sjön Möckeln hört tillsammans därmed. Detta fortfor i öfver
200 år eller till 1 januari 1871, då ryttmästare E. C. Strokirk å Degernäs
försålde Öfre Degerfors bruk till Degerfors aktiebolag.
Om Degernäs historia före 1666 känner man, att "ett extrakt öfver nya
upptagna gårdar och torp’1 inom hertig Karls hela furstendöme nämner under
åren 1580—1586 tre nybyggare vid Degernäs, nämligen Måns, Jöns och Mattes
Finne i Degernäs, och hvardera hade de åker till 4 skeppor utsäde, godt fiske
samt skog och mulbete och 6 bygg’da hus. Måns i Degernäs nämnes äfven som
en af kyrkans sexmän.
I en boskapslängd af 1626, som förvaras i kammararkivet i Stockholm och
som upprättades på grund af ett riksdagsbeslut af 1620, c :a 40 år efter Karl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
