Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99>
nu först till Hamburg, där han »kall ha rånat och. strypt en jude och därifrån till
Sachsen.
Under svenska arméns vinterförläggning därstädes 1706—1707 hade Cock varit
inkvarterad på ett gods vid namn Ölmitz. Här förförde han dottern i huset och
lämnade henne 500 dukater vid aftåget därifrån. Han vägrade henne dock
äktenskap, hvadan hon dog af sorg, sedan hon gifvit lifvet åt en dotter. Denna,
som nu var fullväxt och uppfostrats af sina morföräldrar, sökte Cock återfordra
af dem, men de nekade att utlämna henne. Cock beslöt då att använda våld och
i sällskap med en kapten Serrand och en annan officer reste han på nyå.ret 1724
från Dresden till Ölmitz, inträngde i huset med dragen värja samt mördade de
bålda gamla. Deras son lyckades fly undan och tillkalla hjälp och mördaren nådde
ej sitt mål att bortföra flickan. Kort därefter blef han gripen af ordningsmakten
och afrättades i Dresden efter ett fruktansvärdt motstånd.
Anton von Kock hade en son Carl Nikias von Koch, f. 1732, d. 1800. Han
var-häftig, kviok och begåfvad och fadern fruktade, att om han finge studera, skulle
han komma att efterlikna farbrodern, Cock von Gyllenstein. Därför lät han
afsiktligt försumma sonens uppfostran och lät honom endast lära sig att läsa och till
och med detta ganska ofullständig. När fadern dog, var Carl Niklas ännu ej
myndig, men han öfvertog själf skötseln af Håkanbohl, som han nu ärfde. Därmed
o;ick han väl i land och genom ifriga själfstudier sökte han afhjälpa bristerna i
sitt bokliga vetande.
Emellertid föranleddes han snart af en obehaglig händelse att sälja
Håkanbohl och att lämna trakten. Saken var, att han under julnöjena råkat i ett intimt
förhållande till en äldre giftaslysten fröken i grannskapet, hvilken gjorde hotande
demonstrationer mot hans frihet. För att undkomma alla faror sålde han i all
tysthet Håkanbohl och lämnade trakten. Han bosatte sig nu först vid Kattviken
väster om Karlstad och sedan vid Borgvik i Värmland.
Håkanbohl delades nu i två gårdar, Norra Håkanbohl, som inköptes af Johan
Camitz på Degernäs samt Södra Håkanbohl, hvilket förvärfvades af släkten
Berger. Denna är känd s eldan slutet af 1600-talet och antages hafva inflyttat från
Tyskland, fastän man ej känner hvarifrån därstädes; äldste kände stamfadern
var en Alexander Berger, d. 1720, kronobejfallningsman och häradsfogde i Leke och
Karlskoga bergslager. I Bergerska släkten stannade Södra Håkanbohl ända till
början af 1300-talet, då det inköptes af ingeniör Johan Fredrik Wester på Billinge,.
f. 1845, d. 1912. Af Norra Håkanbohl och Håkanbohls bruk öfvergick till
Strokirkska släkten ena hälften 1839 och den andra 1847 men försåldes 1856 af
ryttmästaren C. Strokirk på Degernäs till hans svåger kapten Göran Mårten Hammarhjelm
n :r 1033, f. 1825, d. 1875, samt öfvergick efter hans död till hans efterlämnade maka
Ulla Christina Julie Coyet, f. 1838, d. 1911, men försåldes af henne och har sedan
gått i flera händer.
* -K- *
1) Johan Camitz, f. 1752 d. 1809, till Lidetorp och Håkanbohl var den
äldste-af Johan Camitz till Degernäs trenne söner, som bildade familj. Gift 1787 med
Sophia Magdalena Conradsdotter Widmark, f. 1766 d. 1836, dotter till
borgmästaren i Kristinehamn Conrad Widmark, d. 1782 och Catharina Maria Hjort, f.
1731 d. 1771.
Jämte sin hustru är han begrafven uti Camitzska familjegrafven i Karlskoga.
i\V"^r, och plåten på kistan har följande inskription
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
